Filippinerna, alltså!
När recess week stundade tog jag med mig en viss norrmann och drog till Filippinerna i tio dagar. Jag hade noll förväntningar och trodde egentligen att det inte var så mycket att se i Filippinerna, men tänkte att i värsta fall finns det nog fina stränder i alla fall. Så fel jag hade! (Jo alltså det fanns väldigt fina stränder, men det var långt ifrån allt.)
Sightseeing i Manila.
Vi började vår resa i Manila, som var lite läskigt. Människorna var väldigt trevliga och jag fick ett helt nytt gäng tjejkompisar på en restaurang-i-skjul där ölen kostade 31 peso (<5 SEK). Efter alla varningar från diverse guideböcker och internetsidor vågade vi dock inte bli för bekanta med de infödda... tyvärr! För de var väldigt trevliga och självklart har de flesta ingen som helst baktanke med det. Vi var ute på lite sightseeing i Manila också, och besökte såklart Hobbit House - som de Sagan om Ringen-nördar vi är var det det verkliga skälet bakom att göra Manila till ett stopp på resan.
Glad norrmann med servitörer från Hobbit House.
Snygg kille, billig öl.
Efter Manila begav vi oss till Cebu, där vi bara stannade en natt (inkluderat en fantastisk middag med den godaste tonfisken jag någonsin ätit och fantastiska pommes frites gjorda på sötpotatis, samt ett besök på casinot där norrmannen vann massa pengar (i peso räknat)). Från Cebu begav vi oss sedan via en väldigt skumpig bussresa där sätena helt klart var gjorda för små filippinare och vidöppna fönster tjänstgjorde som AC till Malapascua en halvtimmes båtfärd utanför Cebus norra spets.
Malapascua tog emot oss med öppna armar och efter att först ha varit lite skeptiska mot de oerhört trevliga infödingarna som gärna ville hjälpa oss med allt från att bära våra väskor till att hjälpa oss hitta restauranger och hotell enligt dem själva utan att vilja ha någonting alls för det så insåg vi snabbt att ja, de var verkligen bara trevliga på riktigt. Att de sen gärna även hjälpte till att ordna snorkelturer et.c. som de tjänade sig en hacka på kändes mer än välförtjänt efter deras idoga jobb med att få oss att känna oss välkomna. Det verkade som att alla på Malapascua har sin "guy", som kommer förbi några gånger om dagen och frågar om man vill åka och snorkla eller dyka et.c.. Skönt att slippa leta upp någon själv när man väl var sugen på att göra något, och väldigt lämpligt att kunna säga till de andra försäljarna att "Leo is our guy". (Efter ytterligare en dag hade vi även en egen massös, Lisa.)
Andra dagen lyckades vi hitta det bästa boendet på hela ön (garan!). Ett stort rum i en tvåvåningsbungalow, på nedre botten med stor veranda, solstolar precis utanför, fem meter till stranden och ytterligare fem ner till vattnet. Trots vårt "något"-över-budget-boende var vi inte helt ruinerade utan fortsatte att äta god mat och dricka massa öl, och hade det helt enkelt bara väldigt bra under de fem dagar vi var på Malapascua. Vad dagarn bestod av? Sovmorgon, god frukost, solande precis utanför bungalowen, bad, promenader runt ön, snorkling, öl, supergod lunch, mer solning, mer öl, fantastisk middag, lite mer öl.
Söta barn.
Hela resan var fantastisk, men det allra bästa var nog maten. Överallt var maten helt otroligt jättegod (inkluderat den godaste tonfisken och bästa grillade köttet jag någonsin ätit samt den filippinska specialiteten adobo som slår nästan all thaimat) och även när vi åt på "dyra" restauranger slutade notan som mest på ca 110 kronor per person (Kanske dyraste restaurangen på Malapascua, men även där köpte det oss förätt, varmrätt (ni minns det där världens godaste grillat?), vin och öl samt drinkar). Det som var mest fascinerande var att de verkligen kunde laga västerländsk mat, även på billiga restauranger.
En Malapascuisk polis.
En liten jämförelse med Thailand måste såklart komma in här. Varför åker någon någonsin dit?!?! Allting i Filippinerna höll både högre standard och var billigare än i Thailand. Toaletterna var fräscha överallt (även på små bakgatsrestauranger som mest var plåtskjul), människorna genuint trevliga (inte det där hatandet bakom ryggen som det känns som att thailändarna har bemästrat de senaste åren), maten helt fantastisk, hotellrummen bättre och långt mer prisvärda och ölen långt billigare. Och servicen! Även på små, superbilliga restauranger serverades drycken först, sedan förrätten, varmrätten och efterrätten. Och de frågade om vi ville ha mer att dricka! Och vi fick maten samtidigt! Överallt! Efter sju månader i Asien räcker detta för att jag ska vara nöjd, så om Filippinerna levererade? Eh, JA!
SMEK ar fortfarande pa semester
Och det ar officiellt: SMEK suger pa att blogga pa semestern. Men! Om en vecka ar vi hemma igen och da blir det massor av uppdateringar som vanligt.
Sedan sist har vi fatt besok av tva trevliga personer varav en redan har hunnit lamna oss ocksa. Vi har varit pa Koh Samui, Railay beach och Bangkok och sedan igar ar vi i Laos och ska spendera den sista veckan har. Inatt sov vi i Vientiane som ar Laos huvustad och en helt otroligt jattemysig sadan. Finns inte jattemycket att gora men efter Bangkok kanns det lugna tempot, den betydligt langsammare trafiken och de genuint trevliga och glada manniskorna som att komma till himlen. Bangkok var ocksa najs, men, eh, lite hetsigt. Och inte alls lika trevligt som Vientiane. Efter allt daligt vi hade hort om maten i Laos blev vi positivt overraskade da vi forst fann ett Sandinavian Bakery som ar precis som ett gammal svenskt fik (och har exakt samma saker - inklusive bryggkaffe!) och sedan at en supergod middag pa en mysig fransk restaurang. Vi har pa ca 24 timmar ocksa hunnit bli stammisar pa en roof top bar dar drinkarna kostar ungefar 20 kronor och agaren ar jattetrevlig. Maste tillbaka alltsa!
Men! Om en dryg timme ska vi dra vidare till Vang Vieng dar vi ska tube:a och fira nyar, innan vi drar till resans slutmal Luang Prabang. Sa tid finns annu att hitta ett nytt favoritstalle for resan. Hittills ser topplistan ut sahar (EK):
1. Railey beach (Kanske inte egentligen, men sallskapet var sa trevligt att det blir en forstaplats anda.)
2. Vientiane (Fast efter ett par dar till hade jag nog fatt panik)
3. Koh Tao (Trots kartellpriserna)
4. Phi Phi (Forklaring overflodig)
5. Mae Nam, Koh Samui
PUSS!
Sedan sist har vi fatt besok av tva trevliga personer varav en redan har hunnit lamna oss ocksa. Vi har varit pa Koh Samui, Railay beach och Bangkok och sedan igar ar vi i Laos och ska spendera den sista veckan har. Inatt sov vi i Vientiane som ar Laos huvustad och en helt otroligt jattemysig sadan. Finns inte jattemycket att gora men efter Bangkok kanns det lugna tempot, den betydligt langsammare trafiken och de genuint trevliga och glada manniskorna som att komma till himlen. Bangkok var ocksa najs, men, eh, lite hetsigt. Och inte alls lika trevligt som Vientiane. Efter allt daligt vi hade hort om maten i Laos blev vi positivt overraskade da vi forst fann ett Sandinavian Bakery som ar precis som ett gammal svenskt fik (och har exakt samma saker - inklusive bryggkaffe!) och sedan at en supergod middag pa en mysig fransk restaurang. Vi har pa ca 24 timmar ocksa hunnit bli stammisar pa en roof top bar dar drinkarna kostar ungefar 20 kronor och agaren ar jattetrevlig. Maste tillbaka alltsa!
Men! Om en dryg timme ska vi dra vidare till Vang Vieng dar vi ska tube:a och fira nyar, innan vi drar till resans slutmal Luang Prabang. Sa tid finns annu att hitta ett nytt favoritstalle for resan. Hittills ser topplistan ut sahar (EK):
1. Railey beach (Kanske inte egentligen, men sallskapet var sa trevligt att det blir en forstaplats anda.)
2. Vientiane (Fast efter ett par dar till hade jag nog fatt panik)
3. Koh Tao (Trots kartellpriserna)
4. Phi Phi (Forklaring overflodig)
5. Mae Nam, Koh Samui
PUSS!
Malaysia del 1: Georgetown & Langkawi
Så, nu är SMEK hemkomna från Malaysia och en grym spontansemestervecka. Trots att vi bara reste med tåg och buss, och hann med att besöka tre olika städer, känns det som att vi hann vara ovanligt länge på alla ställen och uppleva sjukt mycket saker.
Vi började vår resa med att ta bussen från typ utanför vår dörr till Johor Bahru, som ligger precis på andra sidan av den malaysiska gränsen. Där skulle vi ta ut pengar, och hittade till slut den oseriösaste banken nånsin:
Återstår att se om det var en reko bank eller om alla våra pengar är borta nu...
Efter en mysig tågresa på tolv timmar (mer om den i ett senare inlägg) och en betydligt kortare båtfärd kom vi fram till Geoergetown, en gammal brittisk koloni strax utanför Malaysias nordöstra kust. Det var två sjuklingar som kom dit (tokförkylda, däckade, snorinbakade och äckelhostande) så det första vi gjorde var att försöka hitta ett Apotek. Men tydligen är dessa inte öppna dygnet runt i Georgetown, så vi hänvisades istället till ett litet snabbköp där de enligt receptionisten på vårt hostel hade "en del grejer...". SM frågade efter något mot halsont, och efter att kassörskan rotat lite bakom disken fick hon fram något som såg ut som väldigt otraditionell medicin, men som antagligen snarare var oerhört traditionell kinesisk medicin (hoppas vi). I alla fall, tre såna här rör fick SM att sätta i sig med ett par timmars mellanrum:
Sedan, pang bom, var halsontet borta. Så funkade gjorde det ju i alla fall.
Eftersom vi var rätt så sjuka var vi inte så värst aktiva i Georgetown. Men vi hann i alla fall med att besöka ett museum, som egentligen var en gammal bostad för en kille som var en del av de så kallade peranakan-kineserna (kineser som flyttade till Indonesien, Singapore och Malaysia för flera hundra år sedan). Coolt plejs, galna möbler och massor av smycken, skor och liknande som de bar på den tiden. Och såklart även ett par opiumsängar.
Här kan man röka opium...
Sen begav vi oss snabbt till Langkawi, för att vila upp oss lite på stranden. Hade inte direkt några som helst förväntningar på denna ö, och blev positivt överraskad. Totalt paradis! Dessutom hade vi tur och kom precis innan det kommer fyllas av turister, så det var mest vi, några malayer och ett gäng backpackers där.
Exakt här spenderade jag de kommande tre dagarna.
Vi tog det riktigt passivt och hängde som sagt mest på stranden, förutom när vi var tvungna att släpa oss upp för att köpa nya böcker eller käka lite.
Geten Gunde bodde precis vid stranden och honom gick vi förbi varje dag. Han hade även en liten unge (en så kallad killing) men han bodde i en bur. Gunde brukade stå på en stol ibland när vi gick förbi.
Som vanligt fick vi även ett nytt husdjur:
Tusenfotingen Tage. En glad kille på femton dagar som gillar att hänga i badrum och kolla på när tjejerna duschar.
Slut på semestern
Kom precis för typ tio minuter sedan tillbaks från Hong Kong mycket fattigare än planerat men efter en grym resa. HK var helt fab, alldeles för bra shopping (detaljer kommer såklart), halvdan mat (dim sum är inte "all that" som det påstås vara), många stora parker mitt bland skyskraporna (gillas), väldigt mycket charter över det uteliv vi hittade (fjortis-EK diggade det men sofistikerade SM var inte lika förtjust) och en jättebuddha, bland annat.
Nu ska vi sova, detaljer kommer imårrn typ!
Veckans topplista: tema kreativitet
Som de kreativa människor SMEK är tycker vi såklart om när andra visar upp en kreativ sida. I Asien är människor överlag lite mer kreativa (kanske en bieffekt av att de inte får tänka själva i skolan, kontakta SMEK för vidare analys), och det gillas!
Här följer därför topp tre roligaste dryckeskärlen vi serverats drinkar i sedan vi kom till Singapore:
3. Denna känner ni såklart igen sedan tidigare. Vi vet att Kårallen äger liknande tillbringare - så varför serveras inte groggen såhär på vareviga Kravall? Man köper ju ändå flera drinkar, häll flera i en så får ni 1. mindre kö, 2. gladare studenter. (Men juste! Det var ju ett skönt gäng som serverade flera drinkar i en på ett par kravaller... Tror de kallade det för "buckets". Hm... Vilka kan det ha varit? Jag tror det var de där som är så satans snygga också. Och så har de något kollt namn... aweCM? Kan det ha varit så de hette? Passande namn i så fall.)
Ber om ursäkt för den lite dåliga bilden, men förutom att vara lite trött vid fototillfället var jag tydligen även lite sne.
2. På Bali flödar kreativiteten ännu mer än i Singapore, t.ex. kan man få dricka ur en guldfiskskål. Om det var någon guldfisk i? Ingen aning, den var inte där när drinken var slut i alla fall.
1. Förklaring överflödig, säger bara: Bali kan kreativitet!
Man kunde leka med dem också! Så det gjorde såklart barnen i Familjen:
Det bästa som hänt NTU sedan SMEK
Lycka är när en trött student (hårt det här med e-learning week, då får man fyratimmarsraster den enda dag man behöver vara i skolan) som precis skrivit sin sista mid-term för terminen uppgivet spatserar runt och letar efter någonstans att sätta sig och läsa den oerhört intressanta boken "Fundamentals of Management" (skriven av den equally fascinating Kamal Kant) och efter att ha letat igenom hela biblioteket utan att ha hittat en enda sittplats (av ca 1000, 200 var upptagna och 800 var paxade med diverse attiraljer) vandrar in i Global Lounge och möts av denna syn:
En timme senare fanns det till och med sittplats, och då kunde pluggstuden bli såhär mysig:
(Observera att jag på ovanstående bild sitter i en asskön fåtölj, inte på någon hård jävla stoljävel som finns i t.ex. bilioteket. I win!)
xx/EK
Hur man firar världens sämsta 25-årsdag
Börja med att dra med dig ett gäng sköna polare till nåt skönt plejs. Om du inte har tillgång några sköna polers kan du göra som mig och dra med dig tre personer du hittar på gatan istället.
För extra tråk-faktor, dra med dig dessa kompisar/uteliggare till någon exotisk plats t.ex. Bali, och spendera större delen av din födelsedag typ här:
Ännu tråkigare blir det om du fördriver tiden med att surfa, dricka Bintang och trycka i dig en hel KFC-bucket (OK jag delade med mig lite) på denna strand.
Alkoholhaltiga drycker gör såklart födelsedagen extra tråkig, så dessa bör du trycka i dig i mängder. Drinkar är extra bra för detta ändamål.
(Hur den smakade? Tja... det var i alla fall sprit i den. Om det var något mer är jag osäker på.)
Mat är ju också ganska tråkigt, desto godare desto tråkigare som man säger.
Du kan även passa på att klänga lite på manliga medlemmar av sällskapet:
Om alkoholhaltiga drycker gör födelsedagen tråkig, så gör såklart billiga alkoholhaltiga drycker allting ännu tråkigare. Därför kan det vara bra att bege sig till ett ställe som Alley Cats där du kan få en Redbull/Vodka för ca 12 kronor eller en rom och cola (d.v.s. ett dricksglas rom och en cola bredvid) samt en shot sambucca för totalt under 40 kronor. Då kommer kanske du också ha såhär tråkigt:
Sen kan det vara läge att sjunga karaoke, och den gyllene regeln "desto fler desto tråkigare" innebär självklart att du bör sjunga så många låtar som möjligt med så många familjemedlemmar (eh, jag menar uteliggare) som möjligt. Eftersom det är inte födelsedag måste de såklart ställa upp, hur tråkigt de än tycker att det är.
Sen kan det vara lämpligt med en vätskepaus igen, för att inte riskera att ha för kul.
Om du fortfarande har för roligt föreslås att du snabbt beger dig till närmaste dansgolv. Finns det t.ex. scener, podium eller burar man kan dansa på/i så gör det upplevelsen mycket tråkigare.
(Se bara hur arg den här tjejen ser ut!)
Om du fortfarande har lite för roligt så är det dags att bege dig till en fyravåningsklubb, där du kan sitta på balkongen längst upp och dricka något tråkigt och kolla på den astrista utsikten.
Om du efter detta känner att, nä, tråkigare än såhär blir det inte, så kan det vara läge att samla ihop dina polers/uteliggare igen så att du kan stödja dig på dem. Att ramla är ju alltför kul, speciellt efter sju Malibu&Cola.
Vid hemkomst kan du sedan ge din tråkiga kväll en extra tråkighets-boost genom att inse att det är din rumskompis som fått bed bugs-sängen, och inte du. Attans!
