Filippinerna, alltså!
När recess week stundade tog jag med mig en viss norrmann och drog till Filippinerna i tio dagar. Jag hade noll förväntningar och trodde egentligen att det inte var så mycket att se i Filippinerna, men tänkte att i värsta fall finns det nog fina stränder i alla fall. Så fel jag hade! (Jo alltså det fanns väldigt fina stränder, men det var långt ifrån allt.)
Sightseeing i Manila.
Vi började vår resa i Manila, som var lite läskigt. Människorna var väldigt trevliga och jag fick ett helt nytt gäng tjejkompisar på en restaurang-i-skjul där ölen kostade 31 peso (<5 SEK). Efter alla varningar från diverse guideböcker och internetsidor vågade vi dock inte bli för bekanta med de infödda... tyvärr! För de var väldigt trevliga och självklart har de flesta ingen som helst baktanke med det. Vi var ute på lite sightseeing i Manila också, och besökte såklart Hobbit House - som de Sagan om Ringen-nördar vi är var det det verkliga skälet bakom att göra Manila till ett stopp på resan.
Glad norrmann med servitörer från Hobbit House.
Snygg kille, billig öl.
Efter Manila begav vi oss till Cebu, där vi bara stannade en natt (inkluderat en fantastisk middag med den godaste tonfisken jag någonsin ätit och fantastiska pommes frites gjorda på sötpotatis, samt ett besök på casinot där norrmannen vann massa pengar (i peso räknat)). Från Cebu begav vi oss sedan via en väldigt skumpig bussresa där sätena helt klart var gjorda för små filippinare och vidöppna fönster tjänstgjorde som AC till Malapascua en halvtimmes båtfärd utanför Cebus norra spets.
Malapascua tog emot oss med öppna armar och efter att först ha varit lite skeptiska mot de oerhört trevliga infödingarna som gärna ville hjälpa oss med allt från att bära våra väskor till att hjälpa oss hitta restauranger och hotell enligt dem själva utan att vilja ha någonting alls för det så insåg vi snabbt att ja, de var verkligen bara trevliga på riktigt. Att de sen gärna även hjälpte till att ordna snorkelturer et.c. som de tjänade sig en hacka på kändes mer än välförtjänt efter deras idoga jobb med att få oss att känna oss välkomna. Det verkade som att alla på Malapascua har sin "guy", som kommer förbi några gånger om dagen och frågar om man vill åka och snorkla eller dyka et.c.. Skönt att slippa leta upp någon själv när man väl var sugen på att göra något, och väldigt lämpligt att kunna säga till de andra försäljarna att "Leo is our guy". (Efter ytterligare en dag hade vi även en egen massös, Lisa.)
Andra dagen lyckades vi hitta det bästa boendet på hela ön (garan!). Ett stort rum i en tvåvåningsbungalow, på nedre botten med stor veranda, solstolar precis utanför, fem meter till stranden och ytterligare fem ner till vattnet. Trots vårt "något"-över-budget-boende var vi inte helt ruinerade utan fortsatte att äta god mat och dricka massa öl, och hade det helt enkelt bara väldigt bra under de fem dagar vi var på Malapascua. Vad dagarn bestod av? Sovmorgon, god frukost, solande precis utanför bungalowen, bad, promenader runt ön, snorkling, öl, supergod lunch, mer solning, mer öl, fantastisk middag, lite mer öl.
Söta barn.
Hela resan var fantastisk, men det allra bästa var nog maten. Överallt var maten helt otroligt jättegod (inkluderat den godaste tonfisken och bästa grillade köttet jag någonsin ätit samt den filippinska specialiteten adobo som slår nästan all thaimat) och även när vi åt på "dyra" restauranger slutade notan som mest på ca 110 kronor per person (Kanske dyraste restaurangen på Malapascua, men även där köpte det oss förätt, varmrätt (ni minns det där världens godaste grillat?), vin och öl samt drinkar). Det som var mest fascinerande var att de verkligen kunde laga västerländsk mat, även på billiga restauranger.
En Malapascuisk polis.
En liten jämförelse med Thailand måste såklart komma in här. Varför åker någon någonsin dit?!?! Allting i Filippinerna höll både högre standard och var billigare än i Thailand. Toaletterna var fräscha överallt (även på små bakgatsrestauranger som mest var plåtskjul), människorna genuint trevliga (inte det där hatandet bakom ryggen som det känns som att thailändarna har bemästrat de senaste åren), maten helt fantastisk, hotellrummen bättre och långt mer prisvärda och ölen långt billigare. Och servicen! Även på små, superbilliga restauranger serverades drycken först, sedan förrätten, varmrätten och efterrätten. Och de frågade om vi ville ha mer att dricka! Och vi fick maten samtidigt! Överallt! Efter sju månader i Asien räcker detta för att jag ska vara nöjd, så om Filippinerna levererade? Eh, JA!
Kommentarer
Postat av: Anonym
Jag är inte förvånad över att du är nöjd, jag har bara läst och hört bra om Filippinerna som är vad thaiand var för 25 år sen.. vi får hoppas att det förblir så...
Postat av: Freddy
Freddy skrev kommentaren ovan
Trackback
